Nordiska språk, avancerad nivåVårterminen 2011Handledare: Emma Sköldberg och Anna Helga Hannesdóttir.

Denna uppsats handlar om ordboksanvändning hos tidiga språkinlärare och inlärare på något mer avancerad nivå i svenska som andraspråk. Syftet med arbetet är att få insikt om vilken ordbok elever väljer att använda och varför, samt undersöka lärarnas inställning till elevernas val av ordböcker och ordboksanvändning. Tidigare forskning om ordinlärning och ordboksanvändning samt en redogörelse för svenska ordböcker presenteras. Vidare redogörs även för tidigare gjorda undersökningar om ordboksanvändning. Undersökningsmetoden består av intervjuer med 12 språkinlärare och två pedagoger med frågor som gäller deras ordboksanvändning och lärarnas inställning till ordboksanvändning.

Denna uppsats handlar om ordboksbeteende och ordboksanvändning hosavancerade inlärare av svenska som främmande språk och andraspråk.Arbetets syfte är att få ökad insikt om hur avancerade inlärare väljer,använder och upplever ordböcker som hjälpmedel och redskap i sinastudier, och i fall ordboksaktiviteter upplevs påverka deras ordinlärning.I en teoretisk bakgrund redogörs för tidigare forskning inom området,med fokus på redogörelser av olika typer av ordböcker, samt tidigareundersökningar om ordboksanvändning både inom svenskt och andraspråkområden. Som undersökningsmetod används intervjuer med totaltfem avancerade inlärare av svenska. Frågorna som ställs till informanternahandlar till stor del om deras erfarenheter, uppfattning och syn påordböcker som hjälpmedel samt den egna ordboksanvändningen.Resultatet visar att de flesta av informanterna anser det bäst att användaenspråkiga svenska ordböcker, och att de själva dagligen använder eneller flera sådana. Vid val av en ordbok beaktas flera olika faktorer, somanvändarvänligheten, priset och lärarrekommendationen. Majoriteten ärnöjda med sina val av ordböcker och ordböckerna används både vidläsning och skrivning, och den vanligaste orsaken till användning är föratt ta reda på den korrekta användningen av ett ord.

I denna undersökning studeras hur den svenska, enspråkiga lexikografinutnyttjar de möjligheter som följer med att ordböcker publiceras påInternet. Nationalencyklopedins ordbok, som är en stor, svensk nutidsordbokpå nätet, undersöks ur två perspektiv, dels det lexikografiska,vars tyngdpunkt ligger på hur väl ordboken är anpassad till det nyamediets förutsättningar, dels användarperspektivet, som fokuserar på hurden befintliga nätordboken fungerar som språkverktyg för användaren.Av undersökningen framgår att den undersökta svenska nätordbokenskulle ha kunnat användaranpassas bättre i övergången från pappersordboktill nätordbok. Framför allt handlar det om att ordboken inteutnyttjar mediets möjligheter fullt ut och heller inte har anpassats efterde nya förutsättningar som nätpubliceringen innebär. Det finns klarabrister i tillgänglighet till läsanvisningar och instruktioner, och ävenhänvisningar i form av länkar skulle kunna användas i högre grad.Beträffande sökhjälp är servicen till användaren bättre, men jämförelsermed den danska nätordboken Den Danske Ordbog avslöjar att det även idetta avseende finns alternativa lösningar som kan förenklainformationssökningen ytterligare.Slutsatsen blir att den svenska nätordboken inte helt har hunnitanpassa sig till den nya tekniken, men att utvecklingen sannolikt går motökade tekniska kunskaper hos användarna och större fokus påanvändarvänlighet hos nätordböckerna..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ?odling? mot ?bildning?..

Denna uppsats undersöker den svenska populärhistoriska utgivningen åren 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrån variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar på en påtaglig konformism i utgivningen där de olika förlagen i stor utsträckning efterliknar varandra i sina respektive val att främst behandla kulturhistoria, militärhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster är att utgivningen främst uppehåller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populärhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

Dagligen använder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller påannat sätt uppmärksamma något. Genom den metaforiska användningenförklaras det svårgripbara och abstrakta genom att påvisa en likhet meddet välbekanta och konkreta. Då människan i alla tider levt nära djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara människansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som är kopplade till mänskligtutseende eller beteende.

Sammanfattningen är skriven på lättläst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ?andraspråksläsare?. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter.

I denna uppsats studeras den semantiska utvecklingen hos ett antal ad-jektiv som betecknar sinnesstämningar. Syftet med arbetet är dels att undersöka vilka förändringar de enskilda adjektiven genomgått, och dels att ta reda på om några av de mest vedertagna teorierna om semantisk förändring på ett tillfredsställande sätt kan beskriva de observerade för-loppen.Den teori som huvudsakligen används är Gustaf Sterns klasser av se-mantisk förändring, såsom Sören Sjöström översätter och presenterar dem i Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser (2001). Jag ut-för dock även komponentanalyser på de utvalda orden för att studera om det kan vara en lämplig arbetsmetod.Sammanlagt åtta adjektiv har utvalts genom en process med det vikti-gaste slutliga urvalskriteriet att de ska ha genomgått en i jämförelse stor betydelseförändring. De undersökta orden är arg, belåten, ilsken, ledsen, lycklig, otrygg, rasande och slö.

The Swedish School Board reported in 2007 that students with a foreign background to a larger extent than Swedish students leave school without grades in one or more subjects in the ninth grade. The report also reveals that during the year 2007/2008 17 percent of elementary school pupils had the right to home language instruction. Students with an other mother tongue than Swedish are considered a separate group that doesn?t perform as well in school.My study investigates how eleven Arabic-speaking ninth-graders at age 15-16 perceive the importance of their mother tongue for learning and identity development. To this purpose I have conducted semi-structured interviews ? one comprising six students in group and five individual ? in a school in one of the suburbs of Stockholms.

The aim of this text is to compare the semantic profile of the Russian prefix B?- with that of the Swedish particle "ut". It follows Janda's categorization of Russian B?-verbs into semantic groups and compares Swedish phrasal verbs with the particle "ut" to the semantics of the Russian prefix B?-. The material consists of Russian B?-verbs and their Swedish translations retrieved from Norstedts ryska ordbok.

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsättningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien består i tryckt form av en svensk enspråkig ordbok och flertalet tvåspråkiga ordböcker. Det svenska källmaterialet har under projektets gång legat till grund för lexikon i andra nordiska länder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen är att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets enspråkiga ordböcker utifrån perspektivet att hitta möjliga förbättringar inför en ny upplaga av den svenskspråkiga hemsidan.Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmässigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och åtkomst av uppslagsorden.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

This thesis deals with the question of why the Swedish Academy Dictionary has its own Library when, for almost a hundred years, it has been located at the University Library of Lund. Looking at the library functions: librarian, users, room and books and their external factors: economy, internal actors, external actors and the development of the Swedish Academy Dictionary helped to shed light upon which relations between these factors have been important in the development of the library. The results show that there has not been a conscious plan behind the Library. A large number of the books in the Library was given by those who have worked at the Dictionary and also by their friends and collegues. Another part was given by the Swedish Academy and was partly gathered when the project was still in Stockholm.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.